Fastighetens Historia

När Glöden 5 byggdes 1927-28, var det som det sista huset vid Vanadisplan. Huset närmast åt väster, Vanadisplan 6-8, som bildar fond mot Röda Bergen, hade uppförts året innan av samme arkitekt, Paul Hedqvist [1]. På de ursprungliga ritningarna till Glöden 5, som hade godkänts av Stadsbyggnadskontoret, fanns fem bostadsvåningar över gatuplanets butiker. Gaveltaket hade samma slags lutning mot Vanadisplan som de övriga omgivande husen. Men medan bygget pågick fortsatte Hedqvist att göra nya ritningar och under hösten 1927 lämnade han in en ansökan om att få ändra fasaden och bl.a. lägga till en takvåning högst upp. Ansökan avslogs, eftersom byggnadsstadgan inte tillät en hushöjd med sex bostadsvåningar ovanför en butiksvåning i gatuplanet. För att få bygga Glöden 5 högre än alla de andra husen vid Vanadisplan krävdes beslut av Kungl. Maj:t. Genom fasadändringen, som då kunde utföras, blev Glöden 5 den centrala byggnaden vid Vanadisplan. Den blockindelade fronten gavs en avvikande ljusare färg från de mörkare sidopartierna. Uppåt avslutades fasaden med en kornisch utformad som en geometrisk bladfris med antik grekisk och egyptisk inspiration. Två kungsbalkonger med varsin lång rad av rektangulära plåtar gav den klassicistiska fronten en modernistisk ton.

Med den höga tvåfärgade fasaden med sin blockindelning, kornisch och modernt utformade kungsbalkonger lyfte Hedqvist fram Glöden 5 inte bara som det centrala huset på Vanadisplan utan som en av nordvästra Stockholms viktigaste byggnader. I Arkitekturmuseets arkiv finns för övrigt ett antal idéskisser för Glöden 5 bevarade (t.ex. biograf i källaren, och olika fasadutformningar på huset) och dessutom många detaljritningar (såsom utomhusarmaturer och inredningsdetaljer). Av alla de 33 hyreshus han ritade under tiden 1925-1932 ägnade han särskild omsorg såväl vad gäller exteriören som interiören åt tre. Ett av dem var Glöden 5. Hedqvists intresse för just detta hus kan delvis förklaras av hans engagemang i stadsplanen kring Vanadisplan (han ritade ju också Vanadisplan 6-8) och Röda Bergen, men också av husets öppna och centrala läge. Med den klassicistiska, antikinspirerade dekorlisten på kornischen högst upp på fasaden och med balkongfronterna som visar tidiga funktionalistiska drag redan flera år före Stockholmsutställningen 1930 (då funktionalismen slog igenom brett i Sverige) framstår Glöden 5 som helt unik inte bara i Hedqvists produktion utan också bland alla Stockholms 20-talsfasader.

Renovering på 1970-talet

På 1970-talet drabbades vårt hus av det destruktiva mode som bestod i att man vid renovering målade husens fasader med tidens moderna plastfärg utan att inse att den fukt som stängdes in bakom det täta färgskiktet sakta skulle spränga sönder och bryta ned den övermålade kalkputsen. Samtidigt med plastfärgsmålningen lät man byta ut Hedqvists balkonger och modernisera dem med nya fronter av tidsenlig korrugerad aluminiumplåt.

Renoveringen 2004

För några år sedan hade det blivit uppenbart att fasaden måste renoveras. Bitar av puts hade lossnat och något måste göras innan någon skulle skadas allvarligt av nedfallande puts. Att i detta sammanhang försöka återställa den ursprungliga 20-talsfasaden kändes angeläget. När vi började undersöka husets ursprungliga utseende, visade gamla fotografier att huset egentligen inte hade byggts i enlighet med byggnadslovsritningarna. I det läget upptäckte vår sekreterare, som annars är arkitekturforskare, att ett stort ritningsmaterial för Glöden 5 fanns arkiverat i Arkitekturmuseet. Eftersom museet var stängt för ombyggnad efter ett bekant mögelangrepp blev detta material tillgängligt först i mitten av februari. Där fanns mängder av ritningar som vi sedan har haft stor nytta av och som visar hur bygget utvecklades efter det att bygglovet hade utfärdats. Utan dessa ritningar hade varken fasaden kunnat återställas helt korrekt eller vår renovering kunnat komma i samklang med Paul Hedqvists intentioner.

Det visade sig att inte bara all puts måste bilas bort. Plåttaket hade svåra rostskador och måste också bytas. Upphandling av projektledning från SBC igångsattes så snart som vi fått ny fastighetsskötsel vid årsskiftet 2003/04 och åter själva kunde råda över vår situation efter ett par år med en fastighetsförvaltare som svårt vanskötte sitt uppdrag. Vi lyckades i slutet av januari övertala SBC att omgående sätta igång projektet, trots att de helst skjutit upp fasadprojektet ännu ett år. Upphandlingsunderlag utarbetades i rask takt och upphandling av entreprenör kom igång i mars månad. Samtidigt söktes byggnadslov. I slutet av april fick vi in offerter från 6 entreprenörer och kunde 17 maj träffa avtal om entreprenaden med SE Puts och Murning. I juni uppfördes byggnadsställningarna.

Skrivet av Pontus Hellström